Berggrundsanalys

Berggrundsanalys är en geoteknisk undersökning som syftar till att beskriva och bedöma berggrundens egenskaper, strukturer och hydrologi i ett område för att stödja bygg-, anläggnings- eller miljöprojekt. Målet är att fastställa berggrundens bärförmåga, sprickbildning, volymfrakturer och vattenlägen, samt hur dessa faktorer påverkar konstruktionens utformning och långsiktiga funktion.

Arbetsomfånget omfattar ofta en kombination av desk studies, fältande och laboratoriearbete. Desk-studien sammanställer befintlig kartläggning, borrhålsdata och tidigare geotekniska rapporter. Feldundersökningarna verkställer borrningar och kärnborrning för att få bergartsprover och information om bergartens struktur, åldring och sprickmönster. In-situ tester och geofysiska metoder som seismisk reflektion eller refraktion, elektrisk resistivitet och gravimetri används för att utvärdera egenskaper över större volymer och kartlägga variationer i berggrunden. Laboratorietester på bergartsprover bedömer styrka, deformationsegenskaper och kemisk stabilitet.

Resultatet av berggrundsanalysen är en geoteknisk modell och berggrundskarta som anger avstånd till berg, bergartstyp, sprickplats och kvalitet, samt rekommendationer för grundläggning, arkitektur av konstruktioner och eventuella åtgärder som dammning, dränering eller förstärkning. Analysen beaktar osäkerheter och variabilitet i berggrunden och används tillsammans med andra geotekniska studier vid projektering och riskbedömning.