Antiblockeringssystem

Antiblockeringssystem, ofta förkortat ABS, är ett aktivt fordonsäkerhetssystem som förhindrar att hjulen låser sig vid kraftig bromsning. Genom att modulera bromskraften i varje hjul kan systemet behålla styrförmågan och minska sladdar, vilket ökar säkerheten vid kraftig inbromsning.

Systemet övervakar kontinuerligt varje hjuls hastighet med hjälp av hjulhastighetssensorer. Vid tecken på att ett hjul närmar sig låsningsgränsen reducerar eller ökar bromskraften genom den hydrauliska styrningen och bromsmodulatorn, ofta i mycket små intervall, tills hjulet återfår rullning. Denna pulserande reglering upprepas hundratalet gånger per sekund.

De viktigaste delarna är hjulhastighetssensorer, den hydrauliska styrboxen och elektroniska styrenheten (ECU), som koordinerar regleringen. Modern ABS är ofta en del av ett bredare körsystempaket som ESC (elektronisk stabilitetskontroll) och bromsassistansfunktioner, vilka samverkar för att förbättra köregenskaperna vid svåra förhållanden.

ABS utvecklades på 1970- och 1980-talen och blev vanligt förekommande i personbilar under 1990-talet. Idag är ABS i allmänt bruk och i många länder är det obligatoriskt i nya fordon. Forskningen fortsätter att integrera ABS med avancerade förarassistanssystem.

ABS hjälper särskilt under torr och våt bana genom att behålla styrbarhet och ofta kortare stoppsträcka, men det är ingen garanti för kortare totala stoppsträckor i alla förhållanden. På lösa underlag eller is kan stoppsträckan öka eller att effekterna begränsas. Det är viktigt att trycka ned bromspedalen hårt och låta systemet arbeta, i stället för att pumpa bromsen.

Om ABS-lampan lyser indikerar det vanligtvis fel i sensorer, styrenhet eller hydraulik. Vanliga åtgärder är kontroll av kabeldragning, sensorer och tätningsringar, diagnostik med läsning av felkoder, och i vissa fall byte av givare eller den hydrauliska styrmodulen. Regelbunden bromsvätskebyte, enligt tillverkarens rekommendationer, påverkar även prestandan.