Aktinbälten

Aktinbälten är kontraktila, bälte-liknande strukturer som huvudsakligen består av filamentöst aktin och icke-muskulärt myosin II. De löper cirkumferentiellt strax under det apikala plasmamembranet i många djurceller, särskilt i epitelceller. De är koncentrerade vid zonula adherens där de länkar cell–cell-adhesion till aktin-cytoskelettet via E‑kadhin–catenin-komplexet.

Buntarna består av aktinfilament som korslänkas av aktinbindande proteiner som α‑aktinin och tropomyosin och interagerar med junctional-proteiner genom vinculin och α‑catenin, vilket möjliggör överföring av kontraktiva krafter längs bältet.

Funktioner: aktinbälten genererar tension längs adherens junctions, bidrar till apikal konstringering under morfogenes (växtveckling), reglerar cellform och koordinerar kollektiv cellrörelse, samt deltar i vävnadsreparation och upprätthållandet av epitelens integritet och polaritet.

Reglering: aktinpolymerisering styrs av proteiner som bildar och reglerar filamentens tillväxt (t.ex. forminer) och capping-faktorer; kontraktion av myosin II drivs av phosphorylation av myosin lätta kedja via MLCK och av Rho-kinas (ROCK). RhoA-signalering främjar aktinbältets bildning, medan turnover av aktin och myosin regleras av faktorer som cofilin.

Bildning och dynamik: aktinbälten bildas genom omorganisation av cortex-aktin och stressfibrer i utvecklande epitel och kan vara dynamiska under utveckling, vävnadsreparation eller cancerprogression. Störningar i bältets struktur påverkar polaritet och vävnadsarkitektur.