nätverksadaptern

Nätverksadaptern, även känd som ett nätverkskort eller nätverksgränssnittskort (NIC), är en hårdvarukomponent som möjliggör kommunikation mellan en dator och ett datornätverk. Den fungerar som en länk mellan datorns interna system och nätverkets infrastruktur, oavsett om det är ett lokalt nätverk (LAN) eller ett större, distribuerat nätverk som internet.

En nätverksadapters primära funktion är att omvandla digital data från datorn till signaler som kan överföras över nätverksmediet, såsom kablar eller trådlösa signaler. Omvänt tar den emot signaler från nätverket och omvandlar dem tillbaka till digital data som datorn kan förstå och bearbeta. Detta innebär att adaptern hanterar både sändning och mottagning av datapaket.

Nätverksadaptrar finns i olika former. De kan vara inbyggda på moderkortet i en dator, eller så kan de vara separata kort som installeras i expansionsplatser. Trådlösa nätverksadaptrar, som ofta finns i bärbara datorer och smartphones, möjliggör anslutning till nätverk via Wi-Fi utan behov av fysiska kablar.

För att en nätverksadapter ska fungera krävs drivrutiner, som är programvaror som styr adapterns operationer och låter operativsystemet kommunicera med den. Varje nätverksadapter har en unik MAC-adress (Media Access Control), som är en fysisk adress som identifierar adaptern på nätverksnivå. Nätverksadaptrar är avgörande för all nätverksbaserad datorkommunikation.