kalendermånaders

Kalendermånader är de tolv delarna som delar in året i den gregorianska kalendern och används för att organisera dagar och händelser. I svenskt språkbruk heter månaderna januari till december.

Antalet dagar i varje månad varierar: januari, mars, maj, juli, augusti, oktober och december har 31 dagar; april, juni, september och november har 30 dagar; februari har 28 dagar i vanliga år och 29 dagar i skottår.

Skottår införs för att korrigera för att året inte är exakt 365 dagar långt. Varje fjärde år tillkommer en extra dag i februari; år som är jämnt delbara med 100 är normalt inte skottår, om de inte också är delbara med 400. Den gregorianska kalendern, som används i större delen av världen, är därmed mer exakt än den tidigare julianska kalendern.

Namnen på kalendermånaderna har sina rötter i latinska namn och romersk tradition. januari och februari har latinska och romerska inflytanden; mars härrör från guden Mars; juli och augusti har namn efter Julius Caesar respektive kejsar Augustus; september till december kommer från numeriska motsvarigheter som speglar den gamla månadsordningen i romerska kalendern.

Hos andra kalendrar finns ofta olika antal månader eller olika längder på månaderna, särskilt i lunisolära eller rena månkalendrar. I modern västvärld används dock vanligtvis de tolv kalendermånaderna som en standard för året.