energifönster

Energifönster är en term som används inom bygg- och energisammanhang för att beskriva fönster som är utformade för att minimera värmeförlust och, i vissa fall, optimera solvärmeutnyttjandet. De spelar en central roll i byggnaders energiprestanda och komfort och används särskilt i nyproduktion samt i renoveringar där energikrav ställs på hög nivå, till exempel i passivhus eller lågenergibyggnader.

Tekniska kännetecken: Energifönster kännetecknas ofta av två eller tre glasrutor med lågemitterande beläggningar (Low-E), gasfyllning mellan glasen (till exempel argon eller krypton) och ramkonstruktioner med goda termiska bryggor. De är oftast tätare än vanligfönster för att begränsa luftläckage. Den totala värmeförlusten mäts med U-värde (W/m2K) för fönstret, medan solvärmeintaget beskrivs med g-värde (solfaktor).

Användning och krav: I Sverige och inom EU regleras fönsters prestanda som del av byggnaders energikrav i byggreglerna. Energifönster används för att minska uppvärmningsbehovet och kan vara en förutsättning för projekt som ska uppnå högre energikrav, exempelvis enligt passivhusstandard. Ytterligare tekniker finns, som dynamiska glas som kan ändra transmittans med ström, samt vakuumisolerade eller lågemissionella lösningar.

Fördelar och begränsningar: Fördelarna inkluderar bättre komfort, lägre uppvärmningskostnader och mindre dragkänsla. Begränsningar kan vara högre initialkostnad och krav på korrekt installation och underhåll. Vid felaktig konstruktion kan risk för kondens eller kallras uppstå om byggfysiken inte är korrekt intakt; därför bör energifönster integreras med balanserad ventilation och ordentlig tätning.