citeringar

Citeringar är beteckningar av andras verk som används för att stödja påståenden, beskriva tidigare forskning eller ge exakta ord ur källor. Syftet är att ge erkännande åt upphovspersoner, möjliggöra granskning och undvika plagiat. Citeringar omfattar både direkta citat och parafraser.

Direkta citat är ordagrann återgivning och ska kännas igen genom citattecken eller blockcitat vid längre utdrag. Parafras kallas indirekta citat; innehållet återges med egna ord och formella källhänvisningar. Blockcitat används vid längre direkta utdrag och placeras utan citattecken i fri form, ofta indraget.

För in-text citat används vanligtvis författaren och årtalet i parentes eller integrerat i texten. Sidnummer anges vid direkta citat. Exakt format beror på det valt referenssystemet, t.ex. (Andersson, 2020, s. 123) eller Andersson (2020, s. 123).

Alla källor som citeras i texten ska återges fullständigt i en referenslista eller bibliografi i slutet av arbetet. Uppgifterna inkluderar författare, år, titel, utgivare eller tidskrift, volym, nummer och sidor, samt DOI eller URL vid digitala källor.

Olika stilguider används inom olika ämnesområden, såsom APA, Harvard, MLA eller Chicago. I Sverige och svenska sammanhang används ofta Harvard eller APA. Det är viktigt att följa den specifika instruktionen från institutionen eller tidskriften och vara konsekvent genom hela arbetet.

Mänskliga aspekter: citat ska används måttligt och stödja egen analys. När citat används, se till att de är relevanta och exakt återgivna. Parafraser ska spegla källans innebörd men i egen formulering och ord. Länka alltid till källan via referenslistan.