begravningsplats

Begravningsplats är en plats avsedd för nedläggning av avlidna och för vård av minnen av dem som dött. Den kan innehålla jordgravplatser, urngravplatser och minnesplatser eller minneslundar. Begravningsplatser kan drivas av en kyrklig församling eller av kommunen, och de omges ofta av gravar, gravstenar, kapell, gångar och skötselområden.

I Sverige dominerar två huvudtyper av begravningsplats: kyrkogård och kommunal begravningsplats. Kyrkogårdar ligger vanligt i anslutning till en kyrka och används främst för jordbegravningar, medan kommunala begravningsplatser administreras av kommunen och erbjuder olika alternativ för jord- eller urnbegravning. Minneslundar är särskilda områden där aska får förvaras i urna eller spridas, utan en jordgrav. Rättigheter till gravplatser kallas gravrätter och kan återlösas eller förlängas.

Begravningar och de efterföljande minnesstunderna kan vara religiösa eller civila till sin karaktär. Cremation är vanligt i Sverige, och efter kremering placeras askan ofta i en urna på en jordgrav eller i en minneslund, eller spridas enligt gällande lagstiftning och anhörigas önskemål.

Begravningsverksamheten regleras av lagen om begravningsväsendet och kompletteras av kommunala regler och avtal med kyrkliga samfund. Begravningsplatser är ofta offentligt tillgängliga under dagtid och fungerar samtidigt som gröna platser som kulturarv och vila och som platser för minne och reflektion.