LTOserier

LTO-serierna är en familj av magnetbandslagringsformat som kallas Ultrium och används främst för backup och arkivering. Formatet utvecklades av LTO-programmet, ett samarbete mellan Hewlett Packard Enterprise (HPE), IBM och Quantum. Sedan starten i början av 2000-talet har varje generation ökat kapacitet och dataöverföringshastighet samtidigt som det behåller det gemensamma fysiska bandformatet. Ultrium har använts i både lokala och fjärrbaserade arkivlösningar och är vanligt inom företagslagring.

Formatet består av en cartridge som rymmer ett magnetband och har en bred, ordnad konstruktion som möjliggör hög data density och tålighet i olika förhållanden. Vissa modeller erbjuder hårdvarukryptering (AES-256) och stöd för skriva-skyddade lägen (WORM) i särskilda varianter.

Kapacitet och prestanda har ökat för varje generation. Exempel på native kapacitet: LTO-1 100 GB; LTO-2 200 GB; LTO-3 400 GB; LTO-4 800 GB; LTO-5 1,5 TB; LTO-6 2,5 TB; LTO-7 6 TB; LTO-8 12 TB; LTO-9 18 TB. Komprimerad kapacitet upp till ungefär dubbla native under gynnsamma förhållanden, men kompression är inte garanterad.

Backwards-kompatibilitet: nyare enheter kan i regel läsa äldre generationers band inom vissa begränsningar, men kan inte skriva till dem.

Användning och betydelse: LTO-serierna används främst för backup, katastrofåterställning och arkivering av stora datamängder. De erbjuder låg kostnad per byte och långsiktig hållbarhet, vilket gör dem populära i företag och myndigheter. LTO fortsätter att utvecklas med nya generationer under LTO-programmet.