Ingångskostnader

Ingångskostnader är de kostnader som uppstår i samband med att starta en verksamhet, lansera ett projekt eller inträda på en ny marknad. Dessa kostnader är vanligtvis engångskaraktär och uppkommer innan den ordinära produktionen eller försäljningen kan börja.

Exempel på ingångskostnader inkluderar investeringar i fast immateriella resurser som maskiner, lokaler och infrastruktur, installation och testkörning av system, långsiktiga licenser och tillstånd, forskning och utveckling, rådgivning, juridisk hjälp samt kostnader för marknadsförberedelse, utbildning av personal och initialt lager. Även åtgärder för att anpassa affärsmodellen, IT-integration och uppstart av leverantörs- och distributionskedjor kan räknas in som ingångskostnader.

Redovisning och ekonomisk analys av ingångskostnader varierar mellan företag och redovisningsramverk. Ofta aktiveras vissa investeringar som tillgångar och skrivs av över deras nyttjandeperiod, medan mer omedelbara eller osäkra kostnader kan belasta resultaträkningen direkt. Vid investeringsbedömningar används ofta NPV- eller payback-analyser som inkluderar ingångskostnaderna för att bedöma projektets lönsamhet.

Strategiska konsekvenser av ingångskostnader kan vara betydande. Höga ingångskostnader kan skapa barriärer för inträde och kräva större initialt kapital, men kan å andra sidan ligga till grund för framtida kostnads- eller volymfördelar genom skalfördelar, kompetensuppbyggnad eller förstärkta marknadspositioner.

Se även: kapitalkostnader, investeringsbedömning, starta eget.