rymdflygplans

Rymdflygplan är flygfordon som kan operera både i jordens atmosfär och i rymden. De är vanligtvis återanvändbara och konstruerade för att ta sig från jordens yta till omloppsbana med hjälp av raketdrift, för att sedan återvända och landa som ett vanligt flygplan. Denna kombination av aerodynamisk flygning och rymdexpedition kräver avancerad värmeskydd, lättviktsmaterial och integrerade uppdragslösningar.

Historiskt har de mest kända exemplen varit de amerikanska rymdflygplanen Space Shuttle, som 1981–2011 utgjorde huvudkomponenten i NASA:s återanvändbara rymdfärdsystem. Den sovjetiska rymdfärdsanläggningen Buran genomförde endast en testflygning 1988 innan programmet lades ned. Ett annat exempel är X-37B, ett obemannat rymdplan som varit i tjänst sedan 2010-talet och används för långvariga omloppsuppdrag. Nya projekt som Dream Chaser från Sierra Nevada Corporation utforskar kommersiell användning av rymdflygplan för logistiktjänster och framtida bemannade uppdrag.

Användningsområden inkluderar leverans av last till och från omloppsbana, servicetjänster till satelliter samt potentiella bemannade uppdrag. Tekniken fortsätter att utvecklas inom återanvändbarhet, återinträdeskapabilitet och förbättrad lasthantering i rymden. Sammanfattningsvis är rymdflygplan ett område där flygteknik möter rymdteknik för att underlätta tillgången till rymden.