föreställer

Föreställer är ett svenskt verb i infinitiv: föreställa. I presens tredje person singular heter formen föreställer, som i exempel som "filmen föreställer en historisk händelse." Verbet används framför allt i två betydelser: 1) att avbilda eller representera något, till exempel i bild, text eller scenframställning; 2) att föreställa sig något, det vill säga tänka sig eller anta något i sinnet (ofta med reflexiv form "föreställa sig").

Ursprung och betydelseutveckling: föreställa har sina rötter i sammansättningen av prefixet före- och verbet ställa (att sätta, placera). Den ursprungliga tanken är att något sätts framför ögat eller i sinnet, så att det blir närvarande eller uppfattas som en bild eller idé. Med tiden har betydelsen utvecklats till både det externa (avbilda något i konst eller berättelse) och det inre (låta sig föreställas).

Användning och nyanser: i den transitive betydelsen används föreställer oftast utan reflexivitet, som i "målaren föreställer en scen" eller "boken föreställer ett historiskt skeende." I den reflexiva användningen bildas frasen "föreställa sig", exempelvis "hon föreställer sig ett bättre liv." Verbet kan ersättas av synonymer som avbilda, framställa eller porträttera i den externa betydelsen, medan denominala uttryck som "föreställning" kan beskriva själva handlingen att föreställa eller något som framställs.

Former och relaterade ord: böjningsformer inkluderar presens föreställer, preteritum föreställde, supinum föreställt och participalformen föreställande. Relaterade ord är föreställning (en bild, idé eller upplevelse av något).