föraning

Föraning är en subjektiv känsla eller uppfattning av att något som ofta är negativt eller oväntat kommer att inträffa. Den upplevs som ett tidigt varsel eller en inre aning som inte är bekräftad av yttre observationer. Ordet härstammar ur gammalsvenskan, där ana betyder att uppfatta något och för- fungerar som förstärkning av betydelsen.

Skillnaden mellan föraning och intuition kan ligga i nyansen. Intuition hänförs ofta till en snabb, helhetsbedömning baserad på erfarenhet och kunskap, medan föraning ibland upplevs som en varningskänsla inför ett särskilt kommande missöde eller hot.

Användning i språk och kultur är vanlig i vardagligt tal och i litteratur. I vardagligt tal beskriver man ofta en föraning som känslan av att något fel är på väg. I litteratur och film används föraning som ett retoriskt verktyg för att skapa spänning och ge läsaren eller åskådaren ledtrådar om framtida händelser, utan att avslöja allt direkt.

Relation till psykologi och forskning: upplevelsen av föraning kan förklaras med kognitiva processer som snabb minnesbearbetning, hotbedömningar eller osäkerhet i kontexten. Vissa inom parapsykologi har velat hitta psykologiska mekanismer bakom föraning, men sådana påståenden saknar bred vetenskaplig konsensus och betraktas ofta som spekulativa.

Se även: varsel, omen, presentiment, magkänsla, aning.