Sansseriftypsnitt

Sansseriftypsnitt är typsnitt som saknar serifer – de små utsmyckade avsluten som ofta finns på bokstäver i seriftyper. Utseendet är oftast rent och modernt, med tydliga, jämna konturer och ofta horisontella eller tydligt definierade vinklar. Sansseriftypsnitt används ofta i webb- och skärmdesign samt i branding där ett tydligt och samtida uttryck önskas.

Historiskt växte deras användning fram under 1900-talet med influenser från Bauhaus och schweizisk design. De blev särskilt populära inom grafisk design för sin läsbarhet i låga upplösningar och i digital visning. Olika underkategorier finns: grotesk sans-serif, neo-grotesk, geometrisk sans-serif och humanistisk sans-serif. Groteska typsnitt som Helvetica och Univers kännetecknas av enkla, tydliga former; geometriska exempel som Futura och Avenir bygger på cirklar och polygoner; humanistiska som Gill Sans och Frutiger tar inspiration från handskrift; neo-groteska som Calibri och Roboto är vanliga i dator- och mobilmiljöer.

Användning: Sansseriftypsnitt är vanligt för rubriker och gränssnitt där snabb igenkänning prioriteras. Vid längre textläsning i tryck kan seriffer ibland ge bättre läsbarhet, medan sansserif ofta föredras på skärmar tack vare tydlighet i små storlekar och vid lägre upplösning. Valet av sansseriftypsnitt påverkas av varumärke, tonalitet och tekniska begränsningar.