storhjernen

Storhjärnan, eller cerebrum, är den största delen av hjärnan hos människor och andra däggdjur. Den består av två hemisfärer som är förenade av corpus callosum. Varje hemisfär är uppdelad i fyra lober: pannloben (frontal), hjässloben (parietal), tinningloben (temporal) och nackloben (occipital). Insula ligger djupt i sidofåran och räknas ofta som en separat region.

Storhjärnan ansvarar för högniva funktioner som tänkande, språk, minne, perception och frivillig motorik. Den yttre gråa substansen bildar cortex och kontureras av gyri och sulci, vilket ökar ytan. Under cortex finns vit substans som innehåller axon som förbinder olika delar av hjärnan. Tre huvudtyper av fibre används: association, commissural och projectionsfibrer.

Viktiga funktionella områden inkluderar primära motorcortex i gyrus precentralis, som styr frivilliga rörelser, och primära somatosensoriska cortex i gyrus postcentralis, som bearbetar känsel. Språk dominerar ofta i vänster hemisfär och inkluderar Brocas område i frontal-loben och Wernickes område i temporal-loben. Parietala loberna bearbetar sensorisk information och rumsuppfattning, medan occipitalloben ansvarar för synen och tinningloben för hörsel och minne.

Subkortikala strukturer som basalganglierna (caudatus, putamen, globus pallidus) reglerar rörelse och inlärning, medan hippocampus och amygdala i limbiska systemet är centrala för minne och emotioner. Thalamus fungerar som relä och hypothalamus reglerar autonoma funktioner och endokrina processer. Storhjärnan får blodförsörjning från cerebrala artärer och skyddas av meningerna och cerebrospinalvätska.