skivsvampar

Skivsvampar, eller lamellsvampar, är en stor och mångsidig grupp svampar som producerar fruktkroppar med skivformade lameller under hatten. De tillhör basidiomyceterna och omfattar ett stort antal arter som ofta finns i skog, närhet till träd eller i markrika gräsmarker. Gruppen inkluderar både vilda arter och arter som odlas kommersiellt, såsom champinjon och ostronskivling.

Morfologi och mångfald varierar mycket mellan arter. De flesta skivsvampar har en tydlig hatt och en stjälk, ibland med ringar (annulus) eller väldiga volvoröster vid basen. Lamellerna bär sporerna och kan vara färgade från vita till bruna, rosafärgade eller mörkare beroende på art. Sporeproduktion sker genom befruktade basidier i lamellerna, och sporernas färg samt storlek används ofta för artbestämning. Fäste av lamellerna varierar mellan adnate, adnexed eller decurrent.

Ekologi och livscykel: skivsvampar är ofta saprotrofa och bryter ned dött organiskt material, men många arter bildar även mykorrhiza med träd, vilket innebär ett ömsesidigt förhållande där svampen får kolhydrater och träden får näringsämnen. Deras livscykel kretsar kring mycelium i substratet och bildandet av fruktkroppar när näring och miljöförhållanden är rätt.

Användning och säkerhet: flera skivsvampar är ätliga och används i matlagning eller slaktas till livsmedelproduktion (till exempel Agaricus bisporus och Pleurotus ostreatus). Andra arter är giftiga eller oätliga och kan orsaka allvarliga sjukdomar vid förtäring, så korrekta identifieringar är viktiga. Förväxling med farliga arter som Amanita förekommer och bör undvikas.