neuroektodermalen

Neuroektodermalen, eller neuroektodermet, är den del av den embryonala ektodermen som ger upphov till centrala nervsystemet och vissa sensoriska strukturer samt, via neural crest-celler, delar av det perifera nervsystemet. Under neurulation bildas neuralplattan ur neuroektodermet och veckas sedan till neuralröret, vilket ger hjärna och ryggmärg. Gränszonen mellan neuroektoderm och det icke-neurala ektodermet producerar neural crest-celler som migrerar och bildar flera strukturer inom det perifera nervsystemet, Schwannceller och olika endokrina celler, samt pigmentceller och kraniofaciala ben och mjukvävnad.

Neuroektodermens direkta avkommor inkluderar även retina och de neurala delarna av synnerven, samt delar av innerörat. Denna vävnad är avgörande för utvecklingen av det centrala nervsystemet och vissa sensoriska organ, och dess utveckling är noggrant reglerad av tidsstödda signalvägar som påverkar neuralplattebildning, neurulation och neural crest-migration.

Clinical relevance: Missbildningar i neuroektodermala utvecklingen kan leda till allvarliga neurodevelopmentala tillstånd, till exempel neuralrörsdefekter om neurulation inte slutförs korrekt. Neuroektodermala tumörer omfattar embryonala och in situ-levererade tumörer som ofta härstammar från neurala eller neural crest-celler, exempelvis medulloblastom (CNS), neuroblastom (perifert nervsystem) och retinoblastom (retina).

Sammanfattningsvis beskriver neuroektodermalen en grundläggande embryonal växt som förklarar uppkomsten av CNS, vissa sensoriska strukturer och de celltyper som bildar det perifera nervsystemet, med relevans för både normal utveckling och patologiska tillstånd.