månadsnamnen

Månadsnamnen är de namn som används i svenskan för att beteckna årets tolv månader: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december. De förekommer i kalendrar, datumangivelser och vardagligt språk och skrivs normalt med små bokstäver i löpande text.

Etymologi: De svenska månadsnamnen härstammar till stor del från latin och den romerska kalendern. Januari kommer från Ianuarius tillägnad Janus, februari från Februarius, mars från Martius, april från Aprilis. Maj härrör från Maia, juni från Juno, juli från Julius Caesar och augusti från Augustus. September till december kommer från septem, octo, novem och decem, alltså sju, åtta, nio och tio; i den romerska kalendern var dessa månader i början de sjunde till tionde. Den svenska stavningen och böjningen är anpassningar av de latinska namnen till svenskt uttal och ortografi.

stavning och bruk: Månadsnamnen skrivs vanligtvis med liten bokstav i svensk löpande text, till skillnad från engelska där månader ofta skrivs med stor bokstav. De används i officiella sammanhang, dagboksanteckningar, nyhetstexter och vardagligt tal. I rubriker och särskilda sammanhang kan stor bokstav förekomma.

Regionalt och språkligt sammanhang: De svenska månadsnamnen följer i stort samma uppsättning som i svenska där de motsvaras av norska och danska varianter (januar/januar, februar/februar, mars, april, mai, juni, juli, augusti/august, september, oktober, november, desember/december) med små stavningsskillnader.