mjukvarubibliotek

Ett mjukvarubibliotek är en uppsättning färdigskrivna funktioner, klasser och moduler som utvecklare kan använda i sina program. Biblioteket tillhandahåller ett gränssnitt, ett API, som gör det möjligt att kalla funktioner utan att behöva skriva all funktionalitet från grunden. Genom återanvändning av kod sparar man tid och ökar konsistensen i utvecklingen.

Bibliotek skiljer sig från ramverk genom att de normalt inte styr programflödet. Ett ramverk avgör hur en applikation byggs och körs, medan ett bibliotek erbjuder verktyg som programmeraren själv integrerar vid behov. Bibliotek kan laddas in som statiska eller delade (dynamiska) filer som kopplas in vid kompilering eller körning.

Distribution och beroenden: Bibliotek distribueras vanligtvis via pakethanterare eller arkiv och hanteras som beroenden i projektet. Versionering är central, ofta enligt semantisk versionering, där större versioner signalerar bakåtkompatibilitet. Olika bibliotek kan kräva olika versioner av samma beroende, vilket kan leda till konflikter om beroendeträsk eller beroendehelvete.

Underhåll och rättigheter: Bibliotek är en del av programvarans livscykel och påverkas av licenser som reglerar användning, modifiering och distribution. Öppna licenser underlättar delning, medan kommersiella licenser kan begränsa hur koden används. God praxis inkluderar tydliga gränssnitt, dokumentation och uppdateringspolicyer för att bevara kompatibilitet.

Exempel på vanliga bibliotek: i Python används requests för HTTP-förfrågningar och NumPy för vetenskaplig beräkning; i Java används Apache Commons och Guava; i C/C++ är zlib ett vanligt komprimeringsbibliotek; i JavaScript används Lodash; i Rust är Serde ett vanligt serialiseringsbibliotek.