mediatisering

Mediatisering är processen där medier, mediernas teknologier och medieinstitutioner blir alltmer integrerade i och påverkar samhällslivet. Det handlar inte bara om att medierna sänder information utan om hur medielogikens normer, format och hastighet poco formar vad som uppmärksammas, hur kunskap produceras och hur sociala relationer organiseras. Begreppet används främst inom sociologi och mediestudier för att beskriva hur media omformats ambitioner, institutioner och vardagsrutiner.

Centrala mekanismer i mediatiseringen är medielogiken, dvs. de normer och strukturer som styr nyhetsproduktion, berättande och synlighet; spridningen av medieinfrastrukturer till olika samhällssektorer som politik, utbildning och näringsliv; samt människors och organisationers anpassning till ett media-estatiserat landskap där information och kommunikation ofta planeras för publika mottagare. Denna process drivs i hög grad av digitalisering och plattformars roll, som ökar räckvidd och snabbhet i kommunikationen.

Mediatiseringen påverkar politik, ekonomi, kultur och vardagsliv. Inom politiken märks snabbare nyhetsflöden, bildbaserad politik och politisk kommunikation som är anpassad för publik närvaro. I ekonomin syns ökat fokus på branding, berättande och konsumentorienterad kommunikation. Inom kulturen syns förändringar i genreutveckling, fandom och användargenererat innehåll. Vardagslivet präglas av nya kommunikationsrutiner, identitetsskapande och informationsvanor som formas av mediemiljön.

Teorier om mediatisering är ofta samtida och diskussionerna om dess omfattning varierar. Vissa betonar starka medierörelsers effekter, medan andra framhäver kontextberoende och ömsesidiga beslut mellan medier och samhälle. Begreppet överlappar med digitalisering, plattformslogik och medielogik i olika analytiska tillvägagångssätt.