kryosfären

Kryosfären är den del av jordens system där vatten finns i fast form. Den omfattar havsis och havsisar som bildas över oceanerna, glaciärer och inlandsisar, snötäcke som täcker mark i högre latituder och höga berg samt permafrost, mark där jorden förblir frusen under lång tid. Tillsammans utgör dessa komponenter en stor del av jordens vatteninventarier och spelar en viktig roll för albedo, hydrologi och klimatsystemet. Havsis reflekterar solljus och hämmar värmeupptagning, medan snötäcke och isar styr när och hur mycket färskt vatten som frigörs till hav och atmosfär.

Kryosfären lagrar stora mängder färskvatten och påverkar havsnivån när landis och glaciärer smälter. Ismassorna i Grönland och Antarktis innehåller mycket av jordens färska vatten; när de smälter kan havsnivån stiga. Permafrost i tundra och taiga innehåller organiskt kol som vid uppluckring kan släppa metan och koldioxid. Den pågående uppvärmningen leder till minskat snötäcke i många områden, minskning av havsis i Arktis och av färskvattenreserver genom färre snö- och isutlagor samt långsamt permafrostförändringar, med konsekvenser för lokala samhällen, ekosystem och globala klimatregimer.

Forskning i kryosfären baseras på satellitobservationer, flyg- och markbaserade mätningar, isär- och ismassmodeller. Övervakningen är viktig för att bedöma framtida påverkan på havsnivå, vattenresurser och klimat. Kryosfären är dynamisk men känslig för temperaturförändringar och fungerar som en viktig indikator på klimatförändringar.