konkurrensmarknader

Konkurrensmarknad är en marknad där många köpare och säljare tävlar om varandras affärer. Den kännetecknas av fri inträde och utträde, homogena varor eller tjänster och i bästa fall fullständig informationssymmetri mellan aktörerna. I en sådan marknad bestäms priset av samspelet mellan utbud och efterfrågan; priset fungerar som en signal som koordinerar produktion och konsumtion. Konkurrens kräver att ingen enskild aktör har tillräckligt med makt att påverka priset.

I praktiken uppträder konkurrensen i olika former. Perfekt konkurrens är den teoretiska modellen där antalet köpare och säljare är stort, produkterna är identiska och inträde är fritt. I verkligheten dominerar former som monopolistisk konkurrens, oligopol och ibland ren oligopol, där olika grader av marknadsmakt och produktdifferentiering påverkar pris och output. Barriärer för inträde kan vara tekniska, ekonomiska eller juridiska och påverkar konkurrensens styrka.

Effekter på välfärden: i en teoretisk perfekt konkurrensmarknad är priset lika med marginalkostnaden och resurser används effektivt, vilket betecknas som allokerings- och produktionsmässig effektivitet. I marknader som avviker från modellen uppstår ofta dödviktsförlust, medan konkurrensen i teorin leder till lägre priser, större utbud och snabbare teknologisk utveckling över tid.

Politiska åtgärder syftar till att upprätthålla konkurrens och motverka missbruk av marknadsmakt, exempelvis genom konkurrenslagstiftning och antitrustregler. Myndigheter kan övervaka uppköp, prissamarbeten och andra former av samarbete mellan företag samt reglera centrala monopol eller naturliga monopoler vid behov. Angivna mått på marknadsstruktur inkluderar marknadskoncentration och konkurrensbarriärer.