kommunikationsanpassningar

Kommunikationsanpassningar refererar till åtgärder som gör information och kommunikation tillgänglig och begriplig för personer med olika kommunikationsbehov. Begreppet används inom utbildning, arbetsliv, hälso- och sjukvård samt offentlig verksamhet och omfattar både muntlig och skriftlig kommunikation samt digitalt innehåll. Syftet är att undanröja hinder, öka delaktigheten och säkerställa att information förstås och används korrekt.

Vanliga metoder inkluderar enkelt språk, tydlig struktur, konkreta exempel, punktlistor och repetition; bildstöd och visuella hjälpmedel; teckenspråkstolkning eller alternativ kommunikation (AAC); undertexter och syntolkning; lättlästa texter och lättläst digitalt innehåll; anpassningar av tempo och tonfall i muntlig kommunikation samt multimodala format som kombinerar flera kanaler. Anpassningar kan göras i olika sammanhang, som klassrum, arbetsplatser, vårdmiljöer och myndighetskommunikation.

Processen för kommunikationsanpassningar brukar innefatta kartläggning av behov, målformulering, planering, genomförande och uppföljning samt utbildning av personal och användning av flera kommunikationskanaler. Viktiga moment är att involvera målgruppen och kontinuerligt utvärdera vad som fungerar i praktiken.

Digital tillgänglighet och språklig mångfald är ofta centrala delar, särskilt i offentlig sektor. Information bör kunna nås i olika format och språk, vara kompatibel med skärmläsare, ha tydlig kontrast och tillgängliga videor med undertexter och teckenförklaring. Fördelarna med kommunikationsanpassningar inkluderar ökad förståelse, delaktighet och säkerhet samt bättre kvalitet i tjänsterna; utmaningar kan vara resursbehov, kompetensutveckling och kontinuerlig uppföljning.