immunforsvar

Immunförsvaret är kroppens försvar mot infektioner och sjukdomar. Det består av två samverkande delar: det medfödda immunförsvaret och det förvärvade immunförsvaret. Tillsammans känner de igen och bekämpar främmande ämnen som bakterier, virus, svamp och parasiter samt onormala eller cancerösa celler. Försvarssystemet upprätthåller också tolerans mot kroppens egna vävnader.

Det medfödda immunförsvaret utgör det första skyddet. Det innefattar barriärer som hud och slemhinnor samt kemiska försvar som magsyra och interferoner. Vidare finns celler som fagocyterande makrofager och neutrofiler, dendritiska celler och naturrörbara? Naturliga mördarceller (NK-celler). Inflammation och aktivering av komplementproteiner bidrar till att hindra spridningen av smittämnen.

Det förvärvade immunförsvaret är specifikt och långvarigt. B-lymfocyter bildar antikroppar som binder till antigener och neutraliserar patogener. De kan också bilda minnesceller som gör att nästa exponering ger ett snabbare och starkare svar. T-lymfocyter inkluderar cytotoxiska T-celler som dödar infekterade celler och hjälpar T-celler som koordinerar responsen genom cytokiner. Antigenpresentation via MHC-molekyler är central för igenkänningen i den adaptiva delen.

Organ och vävnader: primära lymfoida organ som benmärg och thymus där immunceller utbildas och mognar; sekundära organ som lymfkörtlar, mjälte och slemhinneassocierade vävnader där antigener presenteras och lymfocyter aktiveras.

Många faktorer påverkar immunförsvaret, bland annat kost, sömn, stress och tarmens mikrobiota. Vaccinationer tränar det adaptiva immunförsvaret att känna igen särskilda antigener utan att orsaka sjukdom, vilket ger skydd vid framtida infektioner. Immunförsvaret kan också orsaka överreaktioner såsom allergier, eller ge upphov till autoimmun sjukdom när självantigen missaktiveras, och i vissa fall immunbrist.