Svamparna

Svamparna är ett av de fyra verkliga riken av eukaryota organismer och omfattar allt från skogsmycel till mögelsvampar och jäst. De saknar klorofyll och är huvudsakligen heterotrofer som absorberar näring genom att utsöndra enzymer och sedan ta upp nedbrytt material. Deras cellväggar består av kitin.

Den dominerande kroppsdelen av svampen är mycelet, ett nätverk av tunna hyfer som växer i substratet. Genom sporer bildas nya svampar, ofta i fruktkroppar. Sporer sprids med vind, vatten eller djur och kan gro igen för att bilda nya individer. Förökningen kan vara både sexuell och asexuell, vilket ger stor genetisk variation och adaptiv förmåga.

Ekologiskt spelar svampar en central roll som nedbrytare av dött organiskt material och som återför näringsämnen till jord och vatten. Många svampar bildar mykorrhiza med växter och förbättrar då växternas upptag av vatten och näringsämnen. Andra arter lever som parasiter eller i symbios med alger i lavar. Svamparna är också viktiga i olika livsmiljöer, från skogar till fält och vattenmiljöer.

Användning och risker: Jästsvampar används vid bakning och jäsning av alkoholhaltiga drycker. Vissa svampar producerar läkemedel som penicillin, och andra har betydelse i livsmedelsproduktion och industri. Samtidigt finns många arter som är giftiga eller kan orsaka förgiftningar om de förväxlas med ätliga svampar, så korrekt identifikation är viktig vid förtäring.