Grekiska

Grekiska är ett indoeuropeiskt språk i den helleniska grenen. Det moderna grekiska talas av cirka 13 miljoner människor som modersmål i Grekland och Cypern samt av en stor diasporagrupp i Europa, Amerika och Australien. Det är officiellt språk i Grekland och Cypern och ett av Europeiska unionens officiella språk.

Grekiskan har en kontinuitet som går från antik grekiska via Koine till dagens moderna grekiska. Antikgrekiska omfattade flera dialekter, bland annat Attisk och Homers språk. Det moderna grekiska utvecklades ur Koine och regionala varianter. Skriftsystemet är det grekiska alfabetet, som består av 24 bokstäver och introducerade vokaler i tidig historia. Modern ortografi är i huvudsak monotonic sedan 1982; tidigare användes polytonisk diakritik.

Grammatiskt kännetecknas grekiska av ett komplext system med genus, beteckningar för kasus och ett verbsystem som uppvisar aspekt och tempus. Substantiv har tre genus (maskulinum, femininum, neutrum) och tre kasus (nominativ, genitiv, ackusativ). Artiklarna böjs efter genus och numerus, och adjektiv följer substantivet i genus och numerus. Verben uttrycker olika tidsaspekter och böjs i indikativ, konjunktiv och imperativ. Det finns också kärnaffirmationer i satsbindningen och rik användning av prepositioner.

Dialekter: moderna varianter inkluderar demotisk (den officiella standarden) och regionala dialekter som cypriotisk. Förekommande historisk diglossi mellan katharevousa och demotiki var särskilt betydelsefull under 1800- och tidigt 1900-tal, men i dag används dimotiki i utbildning och medier.

Användning: grekiska används i officiell verksamhet, utbildning, medier och rättsliga sammanhang i Grekland och Cypern och i internationella sammanhang där grekiska samhällen finns. Språket har en stor kulturell betydelse i litteratur, filosofi och vetenskap och fortsätter att utvecklas i samtida kommunikation och teknik.